Dag för dag · Dag 1 – onsdag 4 november
4 november 2026, kl 9–17, på distans. Dagen följde byggnaden utifrån och in: först det som ligger utanför tomten, sedan det människan upplever inomhus, sedan det system som ordnar luften. Mitt på dagen prövade grupperna det på ett eget objekt.
Infrastruktur. Genomgången gick från solen och energibalansen via bostads- och servicesektorns energianvändning till uppvärmning, energikraven i BBR och EU:s energiprestandadirektiv (EPBD). Därefter följde elnätet (stamnät, regionnät, lokalnät) och vatten, avlopp och fjärrvärme i Göteborg. Som exempel gick vi igenom Newtons byggnad på Maskingatan 5: vilka ledningar som kommer in, var transformatorstationen och sprinklercentralen ligger, och vilka system som finns på taket. Ledningskollen visades som planeringsverktyg. Den ersätter inte utsättning på plats, eftersom kartorna anger lägesosäkerhet och någon måste märka ut var man får gräva.
Inneklimat. Upplevelsen av inneklimatet bestäms av flera faktorer samtidigt: lufttemperatur, strålning mot kalla ytor (operativ temperatur), luftrörelser, fuktighet, luftkvalitet (damm, partiklar, emissioner, radon), ljus och ljud, klädsel, fysisk aktivitet och golvvärme. Temperaturskillnader i höjdled, som i höga rum, påverkar också värmesystemet. Temperatur mäts i vistelsezonen och inte intill fönster eller i golvvinklar. För bostäder anger Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus ett riktvärde på lägst 18 °C operativ temperatur, och 20 °C för känsliga grupper (HSLF-FS 2024:10, https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/1c28701a4c8f49cabce85e3bb65695dc/hslf-fs-2024-10.pdf). Råden är inte bindande, men hyreslagen (12 kap. jordabalken) ställer krav på lägsta godtagbara standard.
Mattias visade en egenritad modell av ett flerbostadshus i SketchUp där de tekniska systemen kunde tändas och släckas ett i taget:
Genomgången kompletterades med fyra verkliga exempel på hur olika värmekällor och system kan se ut: en institution med bergvärme efter en tidigare pelletspanna, en fiskindustri där kylmaskinernas spillvärme värmer kontor och omklädning, ett kontor med flera bergvärmepumpar som även levererar kyla på sommaren, och en gammal tegelbyggnad med självdrag och fjärrvärme.
Uppgift. Välj en byggnad och beskriv den ur installationssynpunkt. Det är hela byggnaden och dess tekniska system som ska beskrivas, inte en enskild lokal. Välj gärna ett eget hus eller en byggnad ni känner väl. Den behöver inte vara tekniskt avancerad, men den är mer intressant om den har några år på nacken och har byggts om. Ni behöver inte veta allt: det ni inte vet formuleras som en fråga eller som ett antagande som ni skriver ut.
Försök ta reda på: byggnadens användning, byggår, ombyggnader och ungefärlig area. Elservice och gärna huvudsäkringens storlek. Värmekälla (fjärrvärme, värmepump, panna eller direktverkande el) och hur värmen kommer ut i rummen (radiatorer, golvvärme eller luftburen värme). Ventilationstyp (S, F, FT eller FTX). Hur kall- och varmvatten kommer in och hur varmvattnet bereds. Kyla, om det finns. Vad som mäts och hur systemen styrs. Brandsäkerhet, till exempel sprinkler och brandlarm, och eventuella verksamhetsspecifika installationer. Finns det en energideklaration kan den hämtas hos Boverket med hjälp av adressen.
Leverans och tid. Minst en Word-fil, gärna också en presentation, i Teams-mappen för dag 1. Grupparbete 13.00–14.00 i grupprummen, med kort redovisning vid genomgången kl 14.00. Objekten valdes redan före lunch, och de som inte hittade något fick ett tilldelat.
Grupperna beskrev en byggnad ur installationssynpunkt. Tre grupper redovisade:
Några saker som tre olika objekt visade tillsammans: ritningshuvudet och beteckningar på ritningar går att läsa för att förstå ett system, energideklarationen ger en snabb bild av byggnaden, och driftpersonalen vet vad som strular. Ett passivhus ska i grunden värmas av interna laster och solinstrålning, men begreppet har blivit vidare och används idag även för mycket välisolerade och täta hus med litet köpt energibehov. Ett undertryck i ett FTX-system kan vara avsiktligt, eftersom luftläckage då går utifrån och in.
Begrepp. Frånluft, tilluft, uteluft, avluft, överluft och återluft, samt don, spjäll, filter och aggregat. Vädring räknas inte som ventilation, och imkanalen räknas inte till allmänventilationen.
System. Självdrag fungerar bäst när det är kallare ute än inne. F-system suger ut luft och släpper in uteluft genom ventiler i väggen, vilket kan ge kallras. FT-system blåser in och suger ut. FTX-system återvinner värmen med roterande växlare, korsströms- eller motströmsväxlare eller vätskekopplade växlare. Verkningsgraden kan vara över 80 %. I leverantörens exempel värms uteluft på −26 °C till +12 °C av 22 °C frånluft, och tilluften behöver ändå värmas med värmesystemet för att nå önskad temperatur.
Stora hus. Ventilationen ska följa byggnadens brandavskiljning (till exempel EI60 mellan lägenheter). Det löses med brandspjäll eller med fläkt i drift, där fläkten fortsätter arbeta under brand, till exempel med en separat brandgasfläkt. Överhörning mellan lokaler kan störa, och ljudfällor dämpar fläktljudet. Flödena anpassas efter behov, till exempel med koldioxid- och närvarogivare. I ett exempel varierar ett aggregat mellan 1 000 och 4 000 l/s.
Exempelprojekt. Ett nyproducerat flerbostadshus från 2019 i Majorna: aggregat i källaren, kanaler ingjutna i bjälklaget, tilluftsdon och frånluftsdon med flöden angivna på ritningen, och injustering av flödet till varje lägenhet.
Riktvärden som nämndes. I bostäder gällde enligt tidigare BBR minst 0,35 l/s per m² golvarea och minst 4 l/s per person, så ett sovrum för två personer måste ha minst 8 l/s. På arbetsplatser och i lokaler gäller 7 l/s per person, utöver flödet för ytan. Varmvatten ska vara minst 50 °C i systemet och högst 60 °C vid tappstället, och i verksamheter där skållningsrisken är stor används ofta en begränsning till 38 °C.
Förmiddag
Eftermiddag
Version 0.1, publicerad 5 november 2026.