Svar på frågor från dag 1

Ödrift och jordtag

Vad är ödrift? Ödrift (engelska island mode) innebär att en fastighets elsystem vid ett strömavbrott kopplar bort sig från det allmänna elnätet och driver sig självt som ett eget, avgränsat nät. En vanlig nätansluten solcellsanläggning måste stängas av vid strömavbrott, så att den inte skickar ström ut på ett nät där någon kan arbeta. För ödrift krävs därför utrustning som fysiskt bryter förbindelsen med elnätet, till exempel en så kallad backup-box eller en särskild frånskiljare, så att batteriet och solcellerna kan försörja huset.

Gäller det en eller flera byggnader? Det avgörande är var anslutningspunkten, och frånskiljningen mot det allmänna nätet, sitter. Hos en villa med solceller och batteri bryts förbindelsen vid mätarskåpet och huset drivs på egen hand. Flera byggnader, till exempel ett lantbruk eller ett lokalt nät i en by, kan drivas i ödrift gemensamt om de delar samma överordnade anslutningspunkt. De bildar då ett gemensamt ö-nät.

Behövs ett jordtag? Ja. Enligt ett svar från Elsäkerhetsverket krävs ett jordtag om anläggningen inte körs parallellt med elnätet, alltså vid ödrift. Källa: Svar på frågor från Elsäkerhetsverket (Karlstads universitet, 2018). Dokumentet är från 2018, så gällande regler och installationsvillkor ska kontrolleras med installatören.

Principen är följande. I normalt nätdrift är husets skyddsjord förbunden med nätägarens jordade nolla. Vid ödrift bryts den förbindelsen, och växelriktaren eller backup-boxen kopplar då i regel ihop nolla och skyddsjord lokalt. Systemet måste förankras i marken med ett eget jordtag, så att skyddsjorden håller en säker potential och att ett jordfel ger så stor felström att säkring eller jordfelsbrytare löser ut. Utan jordtag kan ett jordfel bli livsfarligt utan att något skyddar.

Kan ödrift liknas vid en UPS? I princip ja: båda ger ström när nätet faller bort. Skillnaderna är följande.

• Omkopplingstid. En UPS kopplar om på några millisekunder, så att en dator inte märker avbrottet. En ödriftslösning för hela fastigheten måste först känna av avbrottet, bryta mot nätet och sedan spänningssätta det lokala nätet, vilket i många fall tar några sekunder eller mer. Då startar känslig elektronik om. Vissa växelriktare har en särskild utgång för nödström som kopplar om mycket snabbt, men den matar oftast bara en avgränsad grupp, till exempel kyl, frys och router. Tiderna varierar mellan produkter och ska läsas ur produktens datablad.
• Uthållighet. En UPS är normalt dimensionerad för minuter, så att man hinner spara arbete eller så att en reservgenerator hinner starta. Med solceller och batteri kan en ödriftsanläggning, om behovet och produktionen stämmer, driva huset i flera dygn.
• Effekt. En UPS är dimensionerad för enskilda apparater. En ödriftsanläggning dimensioneras för husets samlade last, inom ramen för vad växelriktaren och batteriet kan leverera.

Den som vill skydda en dator från omstart behöver därför en liten UPS även i ett hus med ödrift.

Imkanal

Ordet imkanal är en sammansättning av imma och kanal. Imma betyder ånga, vattenånga eller kondens. Ordet har fornnordiskt ursprung; formen em går tillbaka på fornsvenska ēmber och fornnordiska eimr, och formen im är antingen avledd från den eller från fornnordiska ím (Wiktionary, imma). I dagens bygg- och ventilationsbransch är imkanalen kanalen som för bort matos, ånga och fett från spisfläkten. Källan nämner inte ordet imkanal, så sammansättningen är en rimlig tolkning och inte ett belagt etymologiskt uttalande.

Passivhus: vad är definitionen?

Det finns ingen definition av passivhus i Boverkets byggregler. Begreppet är en frivillig standard, och två definitioner används: den internationella, som tagits fram av Passivhaus Institut (PHI), och den svenska från Forum för energieffektiva byggnader (FEBY).

Internationell definition (PHI). Begreppet brukar tillskrivas Wolfgang Feist och Bo Adamson (uppgiften är inte kontrollerad i det här underlaget), och idén bygger på att solinstrålning och interna laster bidrar till uppvärmningen. Kraven brukar anges som högst 15 kWh per m² och år i värmebehov, eller 10 W/m² i värmeeffektbehov, högst 0,6 luftomsättningar per timme vid 50 Pa tryckskillnad (n50) och högst 60 kWh/m² och år i förnybar primärenergi. Dessa siffror är inte kontrollerade mot PHI:s egen sida i det här underlaget, så läs dem där innan de används i en tentasvar.

Svensk definition (FEBY). FEBY har tagit fram svenska kriterier för att anpassa kraven till det svenska klimatet. Den version som beskrivs i underlaget är FEBY18. Nivån "Passivhus" i FEBY12 har ersatts av FEBY Guld, med samma krav på värmeförlusttal. Enligt en studie i DiVA (fulltext, avsnitt 2.1 och 3.6.2) gäller för FEBY Guld:

• värmeförlusttal högst 14 W/m² Atemp
• lufttäthet högst 0,3 l/s och m² omslutande area (Aom) vid formfaktor under 1,7, och 0,5 l/s och m² Atemp vid högre formfaktor.

FEBY lägger alltså tonvikten på byggnadens värmeförlusttal, alltså hur välisolerad och tät huskroppen är, mer än på den totala energianvändningen.

Hur används begreppet i praktiken? Utan certifiering används "passivhus" ofta slarvigt om ett välisolerat och tätt hus. Ett hus som marknadsförs som passivhus på ett seriöst sätt bör vara certifierat enligt PHI eller uppfylla FEBY:s krav.