Dag för dag
← Till kursens startsida · Dag 2
Sista dagen gick tillbaka till byggnaden som hårdvara: stomkompletteringen – klimatskalet med ytterväggar, fasader, tak, fönster, dörrar, balkonger – och de rumsbildande delarna innerväggar, bjälklag och undertak, med brand och ett stycke fukt insprängt. Efter lunch valde alla tre rummen självstudier med övningsfrågorna i stället för grupparbetet. Eftermiddagen tog invändiga ytskikt, byggmaterial och hållbarhet (EPD, klimatdeklaration, LCA/LCC, certifieringar), vanliga byggtekniska fel med fukten som huvudspår, och projektekonomi: beställarens affär, verkliga projekt sorterade på entreprenad-, upphandlings- och ersättningsform, kostnadspåverkanskurvan, en vindsbudget från idé till slutavstämning, och kostnadsförändringar över tid. Elva–tretton deltagare. Slides från dagen ligger under Dag för dag och i Teams-mappen 1 Slides.
Besked om tentan: bara flervalsfrågor, inga textfrågor; den matchar det som faktiskt gåtts igenom i dessa tre dagar; fukt kommer inte på tentan utan återkommer i nästa kurs om installationer och energi. Övningsfrågorna i Teams är till 60 procent självrättande; de textfrågor som saknar svar i formuläret har sina svar längre ner i samma dokument. Pluggkompisen i Gemini kan ställa flervalsfrågor på tentanivå. Sidhänvisningar till Bygga hus kommer samlade i ett dokument på Teams.
Stomkomplettering är allt utom stommen: husets klimatskärm och rumsbildande delar – ytterväggar, tak, fönster, dörrar, balkonger, innerväggar, glaspartier – men inte ytskikt, inredning eller installationer. Gränsen är inte skarp; det är konceptet man ska förstå. Varje byggdel har ett jobb, och jobbet beskrivs med de tekniska egenskapskraven: brand, ljud, energi, fukt, personsäkerhet. Funktion enligt ABT 06 är en egenskap som konstateras genom mätning, provning eller nyttjande – avtalar man om funktion måste man kunna verifiera den. Ljud mäts enkelt med akustiker och högtalare; brand provas i laboratorium och verifieras av sakkunnig, för man eldar inte i nya hus; fukt mäts oförstörande under byggtiden; energi kräver tid, och svenska hus är generellt sämre än beräkningen. Skalskydd mäts inte heller – man lutar sig mot försäkringsbolagens skyddsklasser; en sandwichpanel klarar allt utom en yxa, och en garageport är ändå enklare.
Ytterväggens funktioner: termiskt skydd (u-värde), fuktsäkerhet, väderskydd, skalskydd, brand. Regelväggen: fasad, luftspalt, vindskydd som håller isoleringens luft stilla, isolering i flera skikt, ångspärr (PE-folie, diffusionsspärr – samma sak) som håller inomhusfukten inne, gipsskiva att skruva i. Betongsandwich – två betongskikt med isolering emellan, målade element från lastbil – är snabbt och tätt utan folie, men mjukfogen mellan elementen släpper med tiden och vatten kommer in: inte riskkonstruktion än, men nära. Sandwichpanel i plåt är den billigaste yttervägg som finns, med EPS, PUR, PIR eller mineralull som kärna och olika brandegenskaper; problemet sitter i tejpen runt fönster och elementskarvar, som ska hålla femtio år men ibland inte bygget ut. Skalmur: tolv centimeter tegel, luftspalt, isolering, betong eller regelvägg; var tredje stötfog öppen längst ner så att spalten ventileras – det är luft, inte dränering. Ett 80-talshus med 192 lägenheter kan ha fyra–fem olika ytterväggstyper. Teglets kvalitet avgör: en 80-talsfasad frös sönder och revs efter 35 år av problem, en massivmurad 30-talsvägg behöver bara nya fogar var fyrtionde år. Fasadmaterial: trä i plank (landshövdingehuset) och moderna träskivor omlott, plåt på regelvägg, tjock puts på murverk (Hasselbladska, två stenar, en halvmeter) och tunn puts på tilläggsisolering, oisolerade och isolerade betongelement, glas- och profilsystem (Glaciären), skivfasader som tvåstegsfasad, eternit som håller mot allt utom hanteringen – den rivs inte, men ska huset tilläggsisoleras måste den saneras.
Tilläggsisolering: räknas sällan hem på energin ensam, eftersom den då ska betala en ny fasad också; vid fasad- eller takrenovering är den naturlig – om detaljplanen tillåter ändrad exteriör. Byggfysiskt vill man ha isoleringen utanför stommen så att stommen står på den varma sidan. Vindar: inomhusluft vid 21 grader och 50 procent relativ fuktighet blir relativt fuktigare när den kyls; över 70–75 procent startar mikrobiell tillväxt. Tilläggsisolerar man vindsbjälklaget blir vinden kallare, och den luft som ändå läcker upp blir fuktigare – en tilläggsisolerad kallvind kan bli ett byggtekniskt problem. Mycket ventilation är inte självklart bra. Mät relativ fuktighet över tid; en avläsning med 60 procent och 16 grader säger inget. Vindslägenheter isoleras oftast inåt eftersom takkonturen inte får ändras, ibland med sprutisolering; i ett fall byggdes isoleringen utåt ovanpå takkonstruktionen.
Tak: samma väderjobb, ibland brandegenskaper mellan hus av olika höjd, och snö och avvattning. Låglutande tak med papp eller gummi för hallar, tegel- eller betongpannor på brantare tak; takformer och begrepp (nock, takfot, kupa) för att kunna prata med takfolket; konstruktioner från fackverk och ramverk till högprofilerad plåt med isolering och papp på industrihallar; avvattning med hängrännor, fotrännor, gesimsrännor. Kalla tak med oisolerad vind och varma tak där isoleringen följer takkonturen (parallelltak) – samma hus kan ha båda. Plåttak målas om för femton–tjugo år till; papp som krymper har passerat sin livslängd; sedumtak bromsar dagvattnet. Vagnhallarna i Majorna: gesimsrännor med brunnar vid varannan takstol, varannan takstol rutten, huset stagades och takstolarna förstärktes med ställningar som byggdes och revs varje dag mellan sex och arton; totalentreprenad på löpande räkning där beställaren för enda gången i kursledarens karriär avtalade bort ansvaret för en anvisad teknisk lösning.
Dörrar är dörrmiljöer: stängare, öppnare, armbågskontakter, vägen fram; en dörr i yttervägg har termiskt skydd och skalskydd, i brandgräns brandklass, ibland ljudklass. Modulmått: en tamburdörr är en meter bred och 2,10 hög; dagmåttet blir drygt 80 centimeter, som är tillgänglighetens minimum – 90-dörrar i gamla hus duger inte och hålet sågas upp. Fönster: dagsljus, väder, skalskydd, brandklass vid mindre än åtta meter mellan hus eller i innerhörn; karm, båge, spröjs, sidhängt förr och underkantshängt nu, u-värde och ljudreduktion i leverantörens data. Glaspartier i kontor: mekanisk hållfasthet och ljudklass, men ljudet hittar svagheten – väggen bredvid, dörren, listen, genomföringen. Balkonger: nyårsfesten, barnsäkert räcke 1,1 meter högt, spjälor högst 100 mm, inte klätterbart; gamla räcken följer sin tids regler. Bjälklag: träbjälklag i landshövdingehuset, plattbärlag och platsgjutet i nya hus; brand, ljud och last – ett hundratal 400-kilos värdeskåp på ett kontorsplan kräver att konstruktören räknar om.
Innerväggar: termiskt skydd mellan kyl- och frysrum, fuktsäkerhet i våtrum, skalskydd med plåt i gipsväggen i kontorshus, brandcellsgräns, ljud. Plåtregel och gips sedan trettio–fyrtio år; mer gips, dubbla regelstommar eller specialskivor för bättre ljudklass; murade väggar i källare; prefabricerade gipsväggar; betongväggar nästan alltid del av stommen. Ett projekt hade 37 väggtyper, med skrafferade igensättningar och exakt skiktbeskrivning – en utförandeentreprenad. EI 60 står för isolering mot värmestrålning och täthet mot rök i 60 minuter; REI betyder att väggen dessutom bär. Flanktransmission är det som är svårt, inte den direkta ljudvägen. Undertak: ljudabsorbenter, brandegenskap (ska hänga kvar första delen av branden), diktmonterade eller pendlade i ståltråd med bärverk, raster för ventilation ovanför. Gyproc-handboken länkad i slidesen.
Brand: verksamhetsklass och byggnadsklass från dag 1, brandcell (skilda från varandra i en brand) och brandsektion (en del kan rasa utan att dra med nästa; brandmur REI 120-M mellan landshövdingehusen), ytskiktsklasser (ingen finsågad panel i trapphus), giftiga gaser, utrymningsväg, utrymningsplats för frångänglighet, gångavstånd: 30 meter i kontor, 45 med sprinkler, 60–80 i lager med vana personer, 10–15 på krogen. Fönster som utrymningsväg i bostäder med räddningstjänstens stegbil (Hasselbladska husets takkupor minsta möjliga men tillräckliga, plattformar på taket vid vindslägenheterna); Glaciären utan öppningsbara fönster kräver två trapphus per lokal. Fläkt i drift som exempel på att de tekniska systemen hör till brandskyddet.
Invändiga ytskikt kommer sist i entreprenaden, i uppvärmda lokaler: målning, plattsättning, golv. I ramhandling beskrivs färgsystem, underlag, kulör och glans; i byggbeskrivning AMA-koder för förbehandling, underbehandling och färdigbehandling – då är det utförandeentreprenad. Referenssystem med bildpärm som kvalitetslikare. Måleribranschens regler för bedömning: ljus bakifrån, inte släpljus, och det är måttet på vad en beställare kan förvänta sig. Kakel och klinker skiljer sig i vattenabsorption; natursten finns också; i våtrum får golvplattor inte vara för blanka – det finns friktionskrav. Byggkeramikrådets riktlinjer kapitel 9 om färdigt arbete: indelning runt fönster, fogsprång enligt formeln (längd + bredd)/1000 + 1 millimeter. Golv: plast, linoleum, textil, gummi, kork, laminat, massivt trä och lamellparkett; i ramhandling "15 mm trestavs ekparkett eller likvärdigt", i byggbeskrivning toleranser för buktighet och glipor; branschens "Bedömningsgrunder för skönhetsfel" säger hur golvet får se ut efteråt. Våtrum: tätskiktet ligger bakom ytskiktet, utom med plastmatta; två parallella system, BKR för plattsättare och GVK för golvläggare, kanske på väg att slås ihop; våtzon 1 (golvet plus 100 mm och en meter runt dusch och badkar) utan dörr, fönster eller fördelarskåp, våtzon 2 med lägre krav.
Byggmaterial och byggprodukt: materialet kommer från naturen, produkten är sammansatt – ett fönster av glas, trä, metall, gummi och plast. Trä som sågat virke, limträ och KL-trä; betong där kalkstenen till cementen är det energikrävande steget; stål; tegel; mineralull; plast och cellplast med fossil råvara som biobaserade produkter försöker ersätta; gummi; glas. EPD, environmental product declaration, är en livscykelanalys för en produkt i komprimerad form, i dag ett krav; klimatdeklarationen sedan 2022 redovisar modulerna A1–A5 från råvara till inbyggnad, tvingande att göra men ännu utan gränsvärden; Boverkets förslag för ett halvår sedan innebär tvingande värden i koldioxidekvivalenter per kvadratmeter BTA för nya byggnader över 1 000 kvadratmeter mot 2030, drivet av EU:s direktiv. Trähuset från dag 1 låg på 230 mot ett normalhus på 390–400. LCA ser hela livscykeln inklusive drift och rivning, LCC pengarna över samma tid. Byggvarubedömningen, Sunda Hus, Basta och Svanen sorterar produkter och ger den som använt dem länge en databas över vad som byggts in. Miljöbyggnad, Breeam och de andra certifieringarna höjer sina krav i takt med att lagen hinner ikapp; nyttan är samvete och gröna lån. Certifiering kommer inte via lag – den måste köpas in i upphandlingen.
Boverkets utredning 2018, "Fel, brister och skador i byggandet", borde heta "Det regnar fortfarande in". Eftermarknadsavdelningarna säger först dörrar och dörrmiljöer, sedan inläckage. Betongelementens fogar – fel underlag, fel färg, element i fel storlek – är ett omfattande problem i hus från de senaste decennierna. Enstegstätade putsfasader kring 2007 saknade luftspalt och fukten hittade ingen väg ut; tvåstegsfasader måste kunna ventilera ut. Tejpen kräver rent, fettfritt, torrt underlag över fem plusgrader och får inte sträckas. Felen beror på fysiska förändringar (sättningar), utmattning och åldrande, klimat (sol, nattstrålning, vind, regn, föroreningar som tar kalkstensdetaljerna), höga driftkostnader (200 kWh per kvadratmeter mot under 40 i nyproduktion) och att hus används till annat än de byggdes för. Fukt: över 70 procent relativ fuktighet växer det på organiskt material; betong klarar fukt men inte tillsammans med plastmatta och lim; byggfukt från betong som inte torkat ut; kondens i otäta, dåligt isolerade konstruktioner; oisolerad platta på mark med uppreglat golv (97–100 procent RF i plattan) och uventilerade krypgrunder med träbjälklag och byggskräp är riskkonstruktioner. Fuktkvot är fukt i förhållande till träets massa, mätt med stift: inte över 15 procent vid inbyggnad enligt AMA, fönster omkring 12, möbeltorrt 8.
Projektekonomi förutsätter att man förstår beställarens affär: hyresvärden som investerar för driftnetto utan slutdatum, utvecklaren som köper, förädlar och säljer men bär garanti- och ansvarstid i tio år, egenanvändaren som bara frågar om det är optimalt för verksamheten, lokalanpassningen som ett vanligt byggprojekt inom befintliga väggar, underhållet som återställer utan uppsida, energiprojektet som sänker framtida kostnad. Sex projekt som repetition av entreprenad-, upphandlings- och ersättningsform: det statliga labbet som utförandeentreprenad på löpande räkning där ingen av fem entreprenörer ville lämna fast pris på dåliga handlingar – 62 miljoner i budget, 93 i utfall; fiskindustrin som total, general, fast pris med incitament på installationerna; bostadsrättsföreningen med 144 lägenheter där vindslägenheterna finansierade stambytet; vagnhallarna som total, general, löpande – flaggat 60 miljoner, utfall 37; Hasselbladska huset som utförande, delad per yrkesman, löpande med incitament, fyrtio företag; säkerhetslabbet som partnering. Två bostadshus vägg i vägg i Majorna, lika tekniskt, olika affär: JM bygger för sig själva och lämnar med en påse pengar, allmännyttan bygger under LOU, hållbarhetsredovisning och hyresbegränsning och får betalt långsamt men tryggt; entreprenören förlorade pengar på en totalentreprenad beskriven på utförandenivå. Utvecklare som driver fram detaljplan och säljer: laga kraft är värdet. Glaciären: mark och byggrätt 36 miljoner, entreprenad 240, beräknat värde 400 om hyresgästerna kom – bank, bibliotek, Friskis, socialkontor, Arbetsförmedlingen, vårdcentral – och såld för omkring 500. Lokalanpassning: att blåsa och bygga om en lokal kostar i storleksordningen 10–12 000 kronor per kvadratmeter och bör ge minst 1 000 kronor mer i hyra per kvadratmeter och år; i Göteborg är det överskott på kontor och utanför stan får man bjuda på anpassningen.
Kostnadspåverkanskurvan: hundra procent påverkan i idéögonblicket, sedan brant fallande; under byggskedet handlar det om skademinimering, utom på löpande räkning med bra entreprenörer. Byggherrekostnaderna är 10–20 procent utöver entreprenaden och det är i den billiga början man avgör slutkostnaden – slarvig förundersökning eller lyxig projektering visar sig i anbuden eller i en skenande löpande räkning. ÄTA i nybyggnad ligger under fem procent om tidsförändringar räknas bort; de stora anläggningsprojekten startar med för låg budget av politiska skäl, och Västlänken har mött annat berg än förstudierna såg. Vindsbudgeten: intäkt 19 miljoner i upplåtelseavgifter för tre lägenheter, byggherrekostnader (projektledning, besiktning, juridik, finansiering, försäkring, anslutningar, mäklare), projektering 150 000 i program och 450 000 i ram, byggentreprenad 7,5 miljoner, kök separat som i Vita Fläcken, hissen en våning upp, takomläggning och fönster på underhållsplanen; reserv 3 miljoner vid start, 1,5 vid avstämning sedan en köpare köpts ut för 300 000 och tornet kostat 800 000 i stället för 460 000; nära noll vid slutet, och tvist i tingsrätten om vatten som läckt in under byggtiden. Resan: idé, affär, bygglov 2007, upplåtelseavtal som säkerhet för byggkreditiv, upphandling 2008 mitt i finanskrisen, byggstart våren 2009, klart ett år senare. Kostnadsförändringar över tid: inflation, byggindex som dess kusin, räntor; 2021–2024 steg kostnaderna omkring 30 procent på tre år mot normala 3 procent om året, och ett 400-miljonersprojekt blev 100 miljoner dyrare utan en enda extra skruv.
Inte genomgånget i dag, till skillnad från planen: regelskiftena (BBR till BFS, nya bygglovsregler, energireglerna) som samlad uppdatering; hållbarhet togs i materialpasset. Det som återstår av byggfysiken – fukt och energi – ligger i nästa kurs.
Tentan 4 november kl. 08.00 i Dugga: flervalsfrågor på de slides som visats (mappen 1 Slides), dagssammanfattningarna och Bygga hus enligt sidhänvisningarna. Övningsfrågorna i Teams uppdateras efter kursen. Ett formulär inför AI-halvdagen kommer mellan tillfällena. Nästa kurs: installationer och energi.
Slides från dagen
1.2 Stomkomplettering, del 1 (PDF, 43 sidor)
1.2 Stomkomplettering, del 2 (PDF, 35 sidor)
3.2 Energi (tilläggsisolering) (PDF, 8 sidor)
1.5 Byggfysik, brand (PDF, 11 sidor)
1.3 Invändiga ytskikt (PDF, 17 sidor)
Uppgiften
Uppgift: Byggdelen och dess jobb (PDF)
Tillägg: tre verkliga projekt (PDF)
Alla grupper valde självstudier med övningsfrågorna; uppgiften kan göras på egen hand inför tentan.
Version 0.1, publicerad 15 oktober 2026.