Dag för dag
← Till kursens startsida · Dag 1
Andra dagen handlade om byggandet: byggprocessens skeden och roller, de två entreprenadformerna och vad de gör med ansvaret, lagarna och reglerna runt byggande och ägande, entreprenadjuridiken i AB 04 och ABT 06, upphandlings- och ersättningsformer, AMA, bygglovsprocessen och till sist ritningarnas språk och status. Grupparbetet efter lunch tog ett verkligt förfrågningsunderlag, Brf Vita Fläcken, och vände på det: varför totalentreprenad, vad hade en utförandeentreprenad krävt, och vad hade gällt om samma lov söktes hösten 2026. Tolv–tretton deltagare var inloggade. Klimatskalet, som stod på eftermiddagen i schemat, hanns inte med och flyttar till dag 3. Slides från dagen ligger under Dag för dag och i Teams; bruttoslides för hela kursen finns i Teams sedan i morse.
Gårdagens sammanfattning på kurswebben rättade en sak från genomgången av grupparbetet: restaurang är Vk 2, inte Vk 1 – alkoholservering och antalet personer påverkar utrymningskraven.
Process eller projekt: byggprocessen är det som upprepas, byggprojektet har början och slut. Förvaltaren förvaltar däremot i decennier, och strategisk partnering är ett sätt att få in det återkommande i projektformen. Resan från idé, behov och syfte till projektresultat går i bygg genom tidigt skede (förstudie, undersökningar), programskede med ramhandling (funktionskraven ramas in), projekteringsskede som slutar i bygghandling, byggskede, och sedan inflyttning och ibruktagande – det sista räknas sällan som ett skede men är där förvaltaren tar över, ofta utan att ha haft med projektet att göra. Någon måste vara projektledare: beställaren själv, en intern organisation eller en konsult; i ett stort projekt kan projektledningen vara fem personer med projekteringsledning och byggledning uppdelat.
Entreprenad är ett arbete någon ska utföra; entreprenören är den som bygger på riktigt; beställaren köper entreprenaden. Totalentreprenad enligt ABT 06 startar när programskedet är klart och funktionskraven är satta – "lokalen ska klara 150 personer, 40 sittande i det här rummet, högst 800 ppm koldioxid, 21 grader plus minus två" – och entreprenören råder över projekteringen. Utförandeentreprenad enligt AB 04 betyder att beställaren låter projektera färdigt ner till skruv och spik: kanaldimensioner, don, aggregat, radiatoreffekter – allt bestäms innan någon skruvar. Ordet total är förrädiskt: det betyder projekteringsansvar och funktionsansvar, inte att allt ingår; man kan köpa en totalentreprenad på enbart golven.
Under projektet löper två spår som inte har med varandra att göra. Myndighetsspåret: bygglovsansökan prövar utformning, lämplighet och tillgänglighet, inte de tekniska egenskaperna; som beställarens projektledare vill man ha lovet innan man projekterar färdigt, eftersom lovet kan innehålla villkor. Sedan tekniskt samråd där de tekniska egenskapskraven redovisas i en kontrollplan, startbesked som krävs för att få börja, eventuella arbetsplatsbesök, slutsamråd med ifylld kontrollplan, intyg, provtryckningar, OVK och injusteringar, och slutbesked som krävs för att ta byggnaden i bruk – eller ett interimistiskt slutbesked om en del återstår. Besiktningsspåret är civilrätten mellan beställare och entreprenör: besiktningsmannens grunduppgift är att avgöra om arbetet är kontraktsenligt. Normerande förbesiktning (byt fönster i två lägenheter av tusen, gör dem helt färdiga och sätt dem som norm), förbesiktning (när något ska tas i bruk tidigt, eller när det är enklare att besiktiga från ställning än från helikopter), slutbesiktning som avgör om entreprenaden godkänns – fel av mindre betydelse i begränsad omfattning hindrar inte godkännande – efterbesiktning som bara kontrollerar om noterade fel är avhjälpta, och garantibesiktning efter normalt fem år för fel som framträtt: sprickor, sättningar, sådant som förändrats sedan slutbesiktningen.
Byggherre och beställare: beställare är den civilrättsliga parten i ett avtal, byggherre är lagens begrepp – den som låter utföra – och det går inte att förhandla bort. Lagarna riktar sig till byggherren. BAS-P och BAS-U är byggarbetsmiljösamordnare under projektering respektive utförande enligt arbetsmiljölagen; byggherren utser dem, ingen certifiering krävs, BAS-U köps oftast av entreprenören. Kontrollansvarig är certifierad, biträder byggherren med kontrollplanen, samlar in egenkontroller och intyg och skriver utlåtandet inför slutbeskedet. Besiktningsmannen utses normalt av beställaren, ska vara lämplig och iaktta objektivitet, men det finns inget formellt krav – beställaren kan göra besiktningen själv om relationen tål det.
Kraven på en byggnad är egentligen krav på en roll: byggherren när något byggs, fastighetsägaren som ska upprätthålla funktioner, verksamhetsutövaren, arbetsgivaren, nyttjanderättshavaren. Utöver lagarna från riket finns regionplan, översiktsplan, detaljplan, områdesbestämmelser och lokala stadgor – Göteborg tillät en gång vindsinredning utan hiss på fjärde våningen för att staden hade så många trevåningshus. Runt fastighetsägaren trycker också investerare, försäkringsbolag, egna hållbarhetsambitioner och de som använder huset: hyresgäster, arbetstagare, boende och tredje man.
Normhierarkin: grundlagar, lagar från riksdagen, förordningar från regeringen, föreskrifter från myndigheterna. Från EU kommer förordningar som gäller direkt och direktiv som arbetas in i svensk lag – hållbarhetsrapporteringen och de nya energireglerna, som gäller sedan två veckor, kommer den vägen. Allmänna råd var myndighetens sätt att säga "gör så här så uppfyller du föreskriften"; Boverkets nya föreskrifter har inga allmänna råd, och branschen famlar lite. Under lagarna ligger det civilrättsliga: AB 04, ABT 06, ABK 09 för konsulter och ABFF för förvaltningstjänster – administrativt, ingen teknik – och branschens riktlinjer som tätskiktssystemen, Säker Vatten och AMA, som är tolkningar av föreskrifterna plus egen ambition. En hänvisning till en branschregel drar med sig auktorisation, utbildning, material och intyg på en gång. En fråga om vad som händer när entreprenören gått i konkurs efter ett felaktigt tätskikt: för tak finns branschgarantier, för badrum är det osäkrare, och generellt klipper en konkurs ansvaret om man inte köpt försäkring, bankgaranti eller moderbolagsborgen – välj sina partners noga.
PBL kapitel 8 handlar om byggnadsverk och de tekniska egenskapskraven, kapitel 9 om bygglov, kapitel 10 om genomförandet och kapitel 11 om tillsyn och ingripande. Om underhåll står mycket lite: byggnaden ska hållas i ett skick som inte är farligt, tomter ska skötas, och skyddet mot förvanskning för kulturhistoriskt värdefulla hus. PBF utvecklar lagen; Boverkets föreskrifter talar om hur kraven uppfylls. Förenklat, som en deltagare formulerade det: PBL är lagen, BBR är hur man gör för att följa den – och nu är BBR ersatt av BFS-serien för ärenden påbörjade efter 1 juli 2026, medan allt som är byggt och alla pågående projekt lever med BBR. BBR:s kapitel visades: 3 tillgänglighet och utformning, 5 brand, 6 hygien, hälsa och miljö, 7 buller, 8 säkerhet vid användning, 9 energi. Exemplet 8:23 skydd mot fall: föreskriften säger att fönster under 1,8 meter i rum där barn vistas ska ha säkerhetsbeslag, spärranordning eller annat skydd; det allmänna rådet förklarade vad beslag och spärr betyder och hänvisade till en standard. Följer man rådet vet man att man uppfyller föreskriften; uppfinner man eget beslag måste man bevisa det själv. EKS, eurokoderna, var en gång BBR:s kapitel 4 och är konstruktörens bok.
Övriga lagar som möter förvaltaren: arbetsmiljölagen gäller alltid, både i projekt (arbetsmiljöplan, BAS) och i drift; miljöbalken för utsläpp, avfall och buller, riktad mot verksamhetsutövare och fastighetsägare; lagen om skydd mot olyckor som grunden för systematiskt brandskyddsarbete; ordningslagen för snö och is; diskrimineringslagen som hänger ihop med tillgänglighet; lagen om brandfarlig vara; lagen om skyddsrum (48 timmar att ställa i ordning); elektronisk personalliggare på byggarbetsplatser, byggherrens ansvar som i praktiken överlåts till entreprenören, med Skatteverket som tillsyn; jordabalkens 12 kapitel, hyreslagen, med lägsta godtagbara standard och ömsesidiga ansvar; bostadsrättslagen.
Allmänna bestämmelser är civilrätt: frivilligt, måste avtalas. Det står i dem att arbetet ska följa författning, så lagarna följer med in i avtalet. ABT 06 kapitel för kapitel: omfattning bestäms av kontraktshandlingarna; utförande ska vara fackmässigt och hålla samma nivå som det som är beskrivet; part ansvarar för lämnad uppgift – båda förutsätts vara proffs, ingen konsumenttjänstlag räddar en dålig beställare; organisation med byggmöten och startmöte; tider, inte bara tidplan utan också hur snabbt man måste meddela skador och krav; ansvar, inklusive tredje man; ekonomi med ÄTA; besiktning med 25 punkter om slutbesiktningen i 7 § 14; hävning och tvistelösning – Trafikverket hävde Västlänkenkontraktet för ett år sedan. Ett förfrågningsunderlag hänvisar till AB eller ABT och lägger projektspecifika bestämmelser i en AF-del; rådet är att inte ändra i de allmänna bestämmelserna, eftersom de är riskavvägda som helhet och ett ändrat stycke gör tolkningen stökig.
Entreprenadform väljs senast när programskedet är avslutat och ramhandling upprättas, utifrån vem som är bäst skickad att projektera: entreprenörernas påhittighet eller den egna organisationens kontroll. Totalentreprenad flyttar ansvar, men beställaren ansvarar fortfarande för kravställandet, för lämnade uppgifter och för anvisade tekniska lösningar. Upphandlingsform är organisation: generalentreprenad med en motpart som samordnar underentreprenörer, delad entreprenad där beställaren handlar upp och samordnar själv, sidoentreprenad för det som går vid sidan av generalen – säkerhetssystem i låsta anläggningar som exempel. Ersättningsform är pengar: fast pris med ÄTA, löpande räkning, varianter med reglerbara mängder som mattläggning per kvadratmeter. Valet styrs av marknaden (i dåliga tider vinner beställaren på fast pris), arbetets komplexitet och osäkerhet, och hur mycket man vill kunna ändra efter hand. Partnering eller samverkansentreprenad bjuder in entreprenören redan i förstudien, är nästan alltid total, general och på löpande räkning med en fast del – säkerhetslaboratoriet i Borås hade en budget på knappt 300 miljoner med 20 miljoner fast för vinst och centrala kostnader.
Nya allmänna bestämmelser är på gång: BKK:s remiss hösten 2024 fick nästan 4 000 svar, ny kapitelstruktur, vissa besiktningar borttagna, en tvistetrappa och digitala modeller; prognosen är 2027, i projekten kanske 2028–2029. Böckerna kan behållas.
AMA, Allmän material- och arbetsbeskrivning, finns sedan 1940-talet, ges ut av Svensk Byggtjänst, numera som abonnemang, i böcker för AF, Hus, El, VVS, Anläggning och sedan 2022 AMA Funktion. Den gäller bara om den åberopas – "denna tekniska beskrivning ansluter till AMA Hus 21" – men kan betraktas som ett mått på fackmässighet; vissa hustillverkare följer medvetet inte AMA. Pyramidregeln: åberopas en kod gäller allt ovanför i pyramiden. Företrädesregeln: skriver man en egen text under koden gäller texten, även om den strider mot det som ligger ovanför – den som skriver förutsätts veta vad den gör. BSAB-systemet delar upp i sammansatta byggdelar och produktionsresultat och är på väg att ersättas av CoClass.
Tre grupper arbetade med det verkliga förfrågningsunderlaget för Brf Vita Fläcken i Askim (2017, dagverksamhet till två bostadsrättslägenheter, totalentreprenad enligt ABT 06, generalentreprenad, fast pris). Ingen grupp valde eget projekt.
Varför total: alla tre grupperna landade i att föreningen är lekmannaledd, att ombyggnaden är ett engångsprojekt, att underlaget är funktionskrav – A-ritningar, en ljudutredning och en brandskyddsbeskrivning som anger vad som ska uppnås (EI 60, R 60, brandgasspjäll) men inte hur, inga K-, VVS- eller elhandlingar – och att föreningen ville ha en motpart som samordnar bygg, el och VVS, ansvarar för färdigprojektering och funktionskrav, och ger fast pris och tid eftersom lägenheterna skulle säljas efter färdigställandet. En grupp pekade på att ju mer föreningen detaljstyr, desto mer ansvar ligger kvar hos föreningen, och att tydligheten i förfrågningsunderlaget blir avgörande när entreprenören tar funktionsansvaret; ÄTA är minuset.
Utförandeentreprenad enligt AB 04 hade gett mer kontroll men mer risk och krävt ett komplett underlag före anbud: A-ritningar i plan, sektion och fasad med rumsbeskrivning, dörr- och fönsterscheman och våtrumsdetaljer; K-ritningar om bärande delar berörs; VVS och ventilation med dimensionering, luftflöden, ljudnivåer och injustering; el; brandskyddsbeskrivning med tydliga krav; projekterade akustiklösningar för väggar, bjälklag och flanktransmission; byggbeskrivning med material, utföranden och toleranser; AF-del; vid behov fukt- och tillgänglighetsunderlag och kontroll av befintliga konstruktioner. Konsulter: arkitekt som samordnar, konstruktör, VVS- och elprojektör, brandkonsult, akustiker, eventuellt fukt- och tillgänglighetssakkunnig. "Kakel, konsumentpris minst 500 kr/m²" räcker inte i AB 04 – egenskaper, format, kvalitet och omfattning, eventuellt fabrikat "eller likvärdigt". Ljudkravet som inte uppnås: felaktig projektering är beställarens och konsultens ansvar om entreprenören byggt enligt handlingarna; avvikelse från handlingarna är entreprenörens.
Reglerna då och nu, enligt grupperna: 2017-handlingarna bygger på BBR 23/24 och EKS 10; sedan 1 juli 2026 gäller Boverkets nya föreskrifter för nya ärenden, utan allmänna råd, och hänvisningarna skulle bytas per område – brand BFS 2024:7, hygien och hälsa BFS 2024:8, buller BFS 2024:10 där ljudklasser ersatts av minimital i decibel – eller till "gällande byggregler vid ansökan"; brandkraven EI 60 och EI 30 ska kontrolleras mot de nya reglerna och kompletteras med brandskyddsdokumentation, och klassbeteckningarna i underlaget (Br1, Vk3A) mot Boverkets jämförelsetabell; nya energiregler gäller från 1 oktober 2026 med övergångsbestämmelser till 30 september 2027, och 2017-handlingarna nämner knappt energi, så ett energikrav med verifiering behöver in i förfrågningsunderlag och kontrollplan; bygglovskapitlet i PBL ändrades 1 december 2025 och kommunen kan inte längre bestämma lovpliktens omfattning i detaljplan, men ändrad användning från dagverksamhet till bostad kräver fortfarande lov, så bara lagrumshänvisningarna uppdateras; lovplikten för ändrade dörrar och fönster i fasaden ska kontrolleras. En grupp hade skrivit om formuleringarna från 2017 till hur de skulle lyda 2026 – ett verktyg för en beställare. Uppgiften från grupperna om att Br1 bytt namn i de nya föreskrifterna är inte bekräftad.
Kursledarens kommentar: föreningen hade anlitat honom och en kollega, så bristen på kompetens var inte skälet – skälet var att det inte behövdes mer. Entreprenören projekterar bara det minsta som krävs för att bygga, inte handlingar som ska hålla som kontraktsunderlag, och i den enkelheten vinner beställaren något. Att bli övertydlig för att kunna köpa en utförandeentreprenad hade kostat föreningen konsultpengar utan nytta. Men förfrågningsunderlaget innehåller ändå anvisade lösningar: köksinredningen är ett angivet fabrikat och en angiven serie, därför att föreningen ville ha den nivån. ABT 06 kap 1 § 8: har beställaren föreskrivit en viss teknisk lösning anses utförande enligt lösningen uppfylla kontraktet – beställaren kan inte både anvisa och få entreprenörens ansvar för att lösningen fungerar. En fråga om vad som händer när anvisade material inte passar ihop, rostfritt mot aluminium: tvisten står mellan entreprenörens fackmässighet, som borde reagera, och beställarens ansvar för anvisningen. Exempel från ett spa i ett hotell i centrala Göteborg: totalentreprenören dimensionerade yogarummet för 40 grader men skulle koppla på husets befintliga aggregat, som inte räckte till – beställarens ansvar, inte entreprenörens. I Vita Fläcken anvisade akustikkonsulten en gipsning av en vägg i stället för att mäta den befintliga; hade den inte räckt hade det varit beställarens anvisning. En befintlighetsritning stämde inte – något var bärande som inte syntes – och konstruktören fick in innan rivningen fortsatte; ett par hundra tusen extra på ett projekt kring två miljoner, och inte entreprenörens fel, för entreprenören måste kunna lita på beställarens startläge. Rubrikerna i förfrågningsunderlaget följer ABT 06:s kapitel i stället för en separat AF-del, så punktlistan kompletterar de allmänna bestämmelserna. Kakelraden – 300 kr/m² i det ursprungliga – fanns för att köparna av lägenheterna skulle kunna välja i butiken innan jobbet var gjort, med en enkel reglering av mellanskillnaden. Hasselbladska huset som kontrast: 120 miljoner, delad utförandeentreprenad på löpande räkning med incitament, eftersom platsorganisationen kunde projektera och samordna själv; en generalentreprenörs arvode för samordning ligger på 8–12 procent i goda tider, så den teoretiska besparingen är tiotals procent, men den egna tiden kostar också och i det fallet sparades troligen inget.
Gruppernas anteckningar skulle laddas upp i Teams; sammanfattningen här bygger på redovisningarna.
Bygglovskapitlet i PBL ändrades 1 december 2025, mest för småhus, attefallshus och komplementbyggnader; processen är i praktiken densamma. Lov krävs för nybyggnad, tillbyggnad, väsentligt ändrat ändamål – frisör till café kan en kommun tolka som lovpliktigt, och en kund fick söka i efterhand utan sanktion – ytterligare bostad i flerbostadshus, och exteriöra ändringar inom detaljplan; skyltar och ljusanordningar i tätort. Anmälan, "bygglov light", krävs för bland annat ingrepp i bärande konstruktion (dörröppningen i tegelväggen från i går), eldstad, byte till FTX-ventilation och ändringar som påverkar brandskyddet. Kommunen kan ta ut sanktionsavgifter, kräva rättelse eller i värsta fall rivning. Ansökan innehåller situationsplan, plan, fasad och sektion; vid lokalanpassning ofta bara planritningar. Lovet kungörs, kända sakägare och rågrannar informeras, överklagan är möjlig tills lovet vinner laga kraft – före 2011 kunde lov överklagas långt efter att huset var byggt. Lovet ska påbörjas inom två år och avslutas inom fem, annars faller det; förlängning kan begäras hos kommunen, och ett flytande kontor i Göteborg lever just nu med den risken. Tidsbegränsade lov för moduler, skolor och sjukhus. Offentliga byggen har inga andra tidsregler, men Slussen är många lov och till stor del anläggningsarbete med vattendom. Efter lovet: kontrollansvarig, kontrollplan byggd på riskanalys, tekniskt samråd, startbesked, arbetsplatsbesök, slutsamråd med intyg från sakkunniga – brand, tillgänglighet, kulturmiljö – som ska avslutas med att inget hindrar ibruktagande, och slutbesked.
Ritningar i pannrummet är vägledande men inte att lita på: de första ritningarna från byggåret är ofta bäst för grund och stomme, men sextio år av ändringar syns inte, och en relationsritning från 1990 säger inte vad som hänt sedan. Exemplet med vindslägenheterna ritade på arkivritningar där skorstenen stod en meter fel och köket i en såld lägenhet inte fick plats. Ritningar har ett språk: format A1 och A0 förr, A3 sedan 90-talet när A1 förminskades för bygget; skala, där en A1 i 1:100 blir 1:200 på A3 – en entreprenadjurist med skalstock i handväskan vann en förhandling på det. Linjetyper: heldragen är snitt 1,2 meter över golv, streckad är bortom och dolt, prickad är det som inte ingår men kan byggas (köparen på Hasselbladska som trodde att en prickad linje var en fjärde vägg), punktstreckad är hitom och synligt, dubbelpunktstreckad hitom och dolt. Symboler: befintlig vägg, ny vägg skrafferad, igensättning, dörrar öppnade 30 grader för befintlig och 90 för ny – om relationsritningen gjordes rätt. Ritningstyper: situationsplan, plan, fasad, sektion, detaljer, uppställningar av dörrar och fönster, elementritningar för prefab. Parallellprojektion i stället för perspektiv. Ritningshuvudet: status, discipliner, datum, innehåll, skala, ritningsnummer med logik, revidering med moln och PM, slipsen med föreskrifter.
Status är det viktigaste: bygglovshandling är bara till för lovet; system- eller programhandling redovisar läget; förfrågningsunderlag; ramhandling som ramar in funktionerna i en totalentreprenad; bygghandling som är det enda man får bygga efter – skickar beställaren en ny bygghandling är det i praktiken en beställning; förhandskopia och granskningshandling får aldrig bli bygghandling; relationshandling, as built, är den viktigaste ritningen för den som ska vända fastigheten om 20 år, och den branschen slarvar mest med – relationshandlingar lämnas till kommunen vid slutsamrådet, men kommunen kan inte kontrollera att de stämmer. Frågan om vem som bär ansvaret när ett extra rum upptäcks vid en brandinspektion två år senare: fastighetsägaren alltid, verksamhetsutövaren för brandskyddet, och fastighetsägaren går tillbaka till projektet och entreprenören via särskild besiktning; systematiskt brandskyddsarbete hittar inte en för smal dörr, det gör någon utifrån. Åtta discipliner ritar samma rum – A, K, rör, luft, sprinkler, tre sorters el – och ritningar kompletterar varandra enligt kapitel 1 § 2: rätt information på rätt ritning. I bygglovsarkiven finns A och ibland VVS, aldrig el. Digitala ritningar finns sedan början av 90-talet, men en konstruktör i Västerås ritade för hand ännu 1996.
Inspelningen stängdes av 16.17 inför CAD-demonstrationen. Det som visades därefter – CAD/BIM och slidesens avsnitt om förfrågningsunderlaget (FFU:s delar: AF-del enligt AMA AF med AFA, AFB, AFC för utförande och AFD för total; tekniska beskrivningar med funktionskrav i total och utförandekrav i utförande; rumsbeskrivning; ritningar per disciplin, schematiska i ramhandling och detaljerade i utförande; arbetsmiljöplan, miljöplan och fuktsäkerhetsplan; den enkla vägen för en privat beställare och den längre vägen med PM, frågor och svar lika till alla, tilldelning och kontraktsgenomgång för offentlig eller större beställare; rangordning av handlingar enligt AB/ABT) – finns inte transkriberat. Beskrivningen bygger på slidesen 2.0.4, sidorna 15–31.
Slides 2.0.1 Byggprocessen (inklusive lagar, regler och AMA), 2.0.3 Bygglovsprocessen och 2.0.4 FFU och ritningar. I Bygga hus: avsnitten om byggprocessen och om ritningar enligt läsanvisningen. I morgon: byggfysik – värme, fukt, ljud, brand, tillgänglighet – klimatskalet som flyttats från i dag, invändiga ytskikt och material, vanliga byggtekniska problem, grupparbete om lokalanpassning, hållbarhet, och uppdateringen av vad som gäller om ni startar ett projekt i dag (BFS). Repetition inför tentan.
Slides från dagen
2.0.1 Byggprocessen (PDF, 73 sidor)
2.0.3 Bygglovsprocessen (PDF, 9 sidor)
Version 0.2, uppdaterad 15 oktober 2026.