Dag för dag
Första dagen handlade om byggnaden som fysiskt objekt: hur man beskriver den (konstruktion, utformning, verksamhet), vilka hustyper vi har, vad verksamhets- och byggnadsklasser betyder, vad detaljplanen styr, och sedan – efter grupparbetet och genomgången av gruppernas hus – grunden och stommen. Tretton deltagare var inloggade. Slides från dagen ligger under Dag för dag och i Teams. Inför dag 2 läggs slidesen upp i förväg, så att den som vill kan anteckna i dem under passen.
Kursen introducerades: kursmålen, kurslitteraturen Bygga hus (referenslitteratur visades men är frivillig), upplägget med 48–50 minuters pass, grupparbete efter lunch, slides som PDF efter varje genomgång, inspelning och dagssammanfattning, och kurswebben med kurskod. En fråga om tentans form (kryss eller fritext) tas vidare till Newton. Presentationsrundan visade en bred grupp: ekonomisk och teknisk förvaltning, fastighetsskötsel, restaurangbyggande, dräneringsprodukter, flip-and-fix, styrelserådgivning, eget förvaltningsbolag, kommunal förvaltare, kulturbyggnader, och flera mitt i karriärväxling.
Begreppen först. Fastighet är en juridisk och ekonomisk enhet – "ett excelblad eller en fläck på kartan" – medan byggnaden är hårdvaran. Tomt är den del av en fastighet som är avsedd att bebyggas, servitut ett avtal mellan fastigheter. PBL definierar byggnad som en varaktig konstruktion av tak och vanligen väggar, så stor att människor kan uppehålla sig i den. Tre sätt att beskriva en byggnad hålls isär: konstruktion (hur den är sammansatt för att göra sitt jobb), utformning (hur den ser ut) och verksamhet (hur den används – "skola" säger inget om konstruktionen). Byggnader kan sorteras på material och stomme, antal våningar, husbredd (smalhus/tjockhus), läge (gathus, gårdshus, hörnhus), utformning, användning och varaktighet; de tillfälliga bostäderna i Frihamnen i Göteborg, där kursen sänds ifrån, är exempel på tillfälligt bygglov.
Stomkonstruktionernas historia i fem bilder: trä, staplad sten, bågar med bruk, Pantheon och 1800-talets fackverk i metall. Av PBL:s elva tekniska egenskapskrav är tre utformningskrav: lämplig för sitt ändamål, god form-, färg- och materialverkan (kommunen har tolkningsföreträde) och tillgänglighet. Detaljplanen kan styra utformningen i detalj. En fråga om platser utan detaljplan gav svaret att det är vanligt utanför tätorterna, att äldre stadsplaner gäller som detaljplan, och att bygglov utan plan prövas direkt mot PBL.
Hustyper: småhus (villa, parhus, radhus, kedjehus, komplementbyggnader med de nya reglerna från december 2025) och flerbostadshus – punkthus med centralt trapphus, lamellhus (40–50-talets trevåningshus, också miljonprogrammets vanligaste typ), skivhus, loftgångshus, terrasshus och stjärnhus. Google Earth-turen gick genom Göteborg: lamellhus i park från 40-talet, 70-talslameller, sexvånings skivhus i prefabbetong från 1970 byggda före oljekrisen, punkthus med små hissar, och ett hus som är terrasshus från ena sidan och loftgångshus från andra. Ett "dragspelshus" i Stockholm som en deltagare tipsade om visade sig vara sammanbyggda punkthus. En fråga om hur högt man får bygga i trä fick svaret att lagen kräver egenskaper (brand, ljud), inte material – mer om det i eftermiddagens stompass.
Hasselbladska huset från 1874 som exempel: träpålar i leran, granitgrund, murad tegelstomme med puts, träbjälklag och plåttak. Mittemot ett 40–50-talshus i lättbetong ombyggt från kontor till bostäder, och bredvid ett 2000-talshus – samma verksamhet, tre helt olika konstruktioner.
Verksamhetsklasser handlar om brand och utrymning: kan personerna förväntas känna byggnaden, vara vakna och utrymma själva, och finns stor brandrisk? Bostad och hotell kan vara identiska hus men olika klass. Vård, förskola och låsta institutioner är exempel där utrymning inte sker på egen hand. Byggnadsklass kombinerar verksamhet med utformning och höjd – ett högt hus kan inte utrymmas via stegar, så stommen ska tåla brand längre. Slidesen behåller BBR:s indelning med avsikt, eftersom det bestånd vi förvaltar är byggt efter den; Boverkets nya föreskrifter gäller tvingande för lov sökta efter 1 juli 2026. Passivhus, nollenergihus och plusenergihus berördes kort, liksom miljöcertifieringar som frivilliga ambitioner över myndighetskraven. Ny energilagstiftning trädde i kraft 1 oktober 2026 – mer i fastighetsteknikkursen.
Detaljplan, utbrutet ur byggprocessen inför grupparbetet: planen anger hur ett område får bebyggas och reglerar både rättigheter och skyldigheter – verksamhet, utformning, placering, prickad mark, material, skydds- och varsamhetsbestämmelser. Mark utan byggrätt och samma mark med byggrätt är två olika värden. Processen: planbesked, standard- eller utökat förfarande, samråd, granskning, antagande, laga kraft, genomförandetid upp till 15 år. Äldre stadsplaner gäller utan genomförandetid. Ett "enkelt" planärende för kontor-till-bostäder på Kronhusgatan tog två år med tio–tolv personer runt bordet. Hasselbladska husets plan med q-bestämmelser visades.
Tre grupper fick välja en adress och beskriva tre hus från tre epoker som förvaltare som tar över i morgon, med AI som verktyg men med krav på källkontroll. Resultaten:
En grupp tog Sergels torg i Stockholm: Klara kyrka (1577, ombyggd 1880-tal, massiv tegelmur, troligen träpålar, kallt tak över valven), Hötorgsskrapa 5 (1960-tal, skelettstomme av betong och stål, lätt fasad som nu byts till aluminiumelement, blåklassad, Br1) och Röda huset/Sergelpaviljongen (2020–21, platsgjuten infärgad betong, restaurang). Gruppen hittade Stockholms befolkningsprognos (999 200 till 1 055 800 år 2035) och noterade att den säger mer om handel än om kontorsefterfrågan. Om nya föreskriften: byggnadsklass gäller hela byggnaden, verksamhetsklass varje utrymme, och BFS 2024:7 ger mer frihet i de högsta klasserna men lägger mer på projektören – "verifiera mot föreskriften, jag läste den inte i sin helhet".
En grupp tog Vågmästareplatsen i Göteborg: Hjalmar Brantingsgatan 5 (1942, Brämaregården 42:11, bärande tegelväggar, kallvind, 80 år gamla stammar), de sex T-formade elvavåningshusen från 1957–58 (HSB, gult tegel, troligen grundlagda på berg i Rambergets sluttning, Br1) och Kville saluhall (2010-tal, skalmur av gult tegel, sedumtak, troligen pålad på gammal älvmark). Gruppen läste Älvstadens utvecklingsplan: 5 840 bostäder i åtagande mot staten, byggtrafik i flera år, och att höga vattennivåer i älven påverkar fastigheterna mer än skyfall.
En grupp tog Linnéplatsen i Göteborg: Linnéplatsen 1 (1913, Olivedal 10:5, nationalromantik, bärande murverk, mycket sannolikt träpålar och rustbädd), busskiosken Linnéplatsen 10 (1961, Higab, stål pelare-balk) och Psykologen på Haraldsgatan (1995, Akademiska Hus, betongstomme med ljusgård). Gruppen hade en tydlig mall med fält för kontrollerad uppgift och källa, och noterade att byggåret skilde mellan Stadsmuseet (1913) och Hitta (1914).
Gemensamt för alla tre: AI gav rimliga förslag på stomme och epok men lämnade fastighetsbeteckningar, takuppbyggnad och grundläggning som "att verifiera", och alla grupper satte fukt, tak och fasad överst på förvaltarens lista.
Grupperna redovisade från bänken med kartbild och Street View, i ordningen Vågmästareplatsen, Sergels torg, Linnéplatsen. Kommentarerna i genomgången:
Vågmästareplatsen. Grannhusen till 40-talshuset vid Hjalmar Brantingsgatan är landshövdingehus: en regel förbjöd mer än två våningar i trä, så man murade bottenvåningen i sten eller tegel och byggde två trävåningar ovanpå – landshövdingen fick låna sitt ämbete till hustypen. I 40-talshuset syns träbjälklag, och den ursprungliga träfasaden är tilläggsisolerad och plåtklädd. HSB:s T-formade punkthus från 1957–58 står på Rambergets fasta mark, en helt annan grundläggningssituation än saluhallen nere på den gamla älvmarken, som är prefabricerad betong på pålar. På punkthusens tegel syns att fasaderna renoverats och fönstren bytts.
Sergels torg. Diskussionen fastnade i verksamhetsklasserna. En byggnad kan ha flera verksamhetsklasser – kontor i botten och bostadsrätter påbyggda ovanpå, som på flera håll i Stockholm, eller en biograf eller aula som blir Vk 2 i en del av ett kontorshus – men bara en byggnadsklass. Restaurangen i Röda huset är Vk 2, samlingslokal (skylten "max 150 personer" är den regeln), inte hotell, eftersom ingen förväntas sova där; storkökets hygien- och brandfrågor är en annan sak än verksamhetsklassen, som handlar om hur mycket folk som finns i lokalen och hur lätt de tar sig ut.
Linnéplatsen. Vid Psykologen och Linnéplatsen 1 visades skillnaden mellan skalmur och massivmur i Street View: 1913-huset är massivmurat, 1,5 sten eller cirka 37 cm tegel rakt igenom utan luftspalt eller regelvägg, medan 1995-huset har en tegelskalmur med luftspalt framför stommen – tegelfasad på båda, två olika väggkonstruktioner. Ett 80-talshus intill är också skalmur; de massivmurade husen slutade byggas någon gång i början av 1900-talet. Kiosken på Linnéplatsen 10 ser ut som en mindre stationsbyggnad – en tåglinje har gått där, så det har troligen varit en större station en gång – och gruppens gissning var en enkel platsgjuten grund. En fråga om spårvägsvibrationer i husen runt platsen: Göteborgs mjuka lera dämpar troligen och för inte rörelser i sidled på samma sätt som ett hårdare underlag, där tunga fordon fortplantar vibrationer längre, så dessa hus har nog inte ont av spårvägen – men frågan är relevant och kollas vidare.
Lärdomar om källorna: AI måste faktagranskas – att slå in en adress och förutsätta att svaret stämmer fungerade inte. AI är olämplig som kompis för ett enskilt hus men möjligen användbar för byggnadstyper, "hur är hus i Göteborg från den här epoken grundlagda". Ändå kom alla grupper betydligt längre än de som gick kursen för tre år sedan, före AI-verktygen. Göteborgs bygglovsarkiv kräver beställning och tar några timmar; Stockholm och Skövde låter en logga in i ett ärende och titta på ritningarna direkt. Lantmäteriets karta ger fastighetsbeteckning; kommunens sida med gällande detaljplaner är också vägledande om huset byggts strax efter planen. Gruppernas anteckningar läggs i Teams-mappen för sammanfattning.
Eftermiddagen gick till grunden och stommen (slides 1.0 Grunden och 1.1 Stommen) i stället för klimatskalet som stod i schemat – klimatskalet kommer i stället på dag 2.
Grunden. Rubrikerna är bärförmåga och stadga, fukt och energi, och de tre är PBL:s egenskapskrav i praktiken: bärförmåga, stadga och beständighet är första kravet, men allt vi stoppar ner i marken blir fuktigt och tappar värme. Sättningar vid nybyggnad är ovanliga när geotekniken är i ordning; problemen kommer över tid, när förutsättningarna i marken ändras. Hasselbladska huset är exemplet: holländarna lärde oss att slå ner trä i leran, lägga sten på och mura uppåt, och det fungerade i hundratals år så länge grundvattnet stod stilla över träet. När fjärrvärme och avloppsledningar grävdes ner och grundvattnet sänktes började träet ruttna, och 2006 grundförstärktes huset med 7 000 meter pålar. Fukt hanteras med dränering, dagvattenavledning och kapillärbrytande skikt av makadam; energi med isolering som i en källare alltid ska ligga på utsidan – 60-talets invändigt isolerade gillestugor "luktar gillestuga" av mikrobiell tillväxt.
Tre Göteborgsexempel på vad som händer när marken rör sig: Ullevi 1985, när publiken hoppade i rätt takt till Twist and Shout och leran kom i vågrörelse (arenan grundförstärktes sedan med kalkcementpelare och ett parkeringsgarage under planen); Tuveraset 1977, där ett helt område gled i sidled utan att något enskilt hus var felgrundlagt; och Stenungsund 2023, där fyllnadsmassor från Västlänken lades på mark som inte bar, så att motorvägen flyttades nästan 50 meter. Skillnaden mellan husets grundläggning och områdets stabilitet är poängen.
Grundkonstruktioner för små hus: egentligen två – krypgrund (grundmur på sula) eller platta på mark – och källaren är en utformningsfråga, eftersom den står på samma sätt som de två andra, bara nedgrävd. Plattan breder ut lasten, sulorna koncentrerar den. För stora hus: platta på mark på tillräckligt bra mark, plintar eller sulor när fast botten ligger nära, pålning – svävande (friktions- eller kohesionspålar) eller stödpålar till fast botten – och kompensationsgrundläggning, där man gräver bort lika mycket jord som huset väger och låter leran bära som den gjort i tusentals år. Hisingsbron pålades 120 meter. Karlatornet, 245 meter, står på 58 borrade pålar om cirka 60 meter ner i berget; ett så högt hus ska klara både tryck och drag, för vinden försöker välta det. Pålar är oftast betong, ibland trä i botten (trä under grundvattnet håller i princip för alltid), ibland stål som vid Hasselbladska huset. Kalkcementpelare är ett sätt att stabilisera lera utan pålar.
Exempel från verkliga byggen: ett förråd på en gräsmatta där man grävde av till gruset och göt en isolerad platta med kantelement; en industri där 20 000 kubikmeter berg sprängdes bort och plattan ligger på fast botten; en fiskindustri där 12 000 kubikmeter torv grävdes ur och ersattes med sprängsten; ett hus vid Gårda med tung pålning intill motorväg och å, där lasterna varken får påverka grannar eller vägen; och ett kontorshus utanför Kungälv som kompensationsgrundläggning – fem meter urgrävt, halvmeters platta, inga pålar, "det ligger som en båt" på leran.
Stommen. En stomme är ett system av konstruktionselement som tar upp och fördelar laster och för ner dem till undergrunden: bärande väggar, pelare, balkar, bjälklag. Konstruktörer säger oftare bärverk; i AMA heter det så. EKS – nu med nytt liv i de nya föreskrifterna – kräver att byggnadsverket dimensioneras för det som sannolikt kan hända när det byggs och används, så att det inte rasar, deformeras oacceptabelt eller får skador som inte står i proportion till händelsen. Det är riskhantering: Gårda-huset vid E20 har en fasad dimensionerad för att en tankbil kan explodera, men de flesta hus står inte där. Egenskapskraven igen, nu på stommen: bärförmåga, stadga, beständighet; brand – stommen ska bära en viss tid så att människor kommer ut och räddningstjänsten kommer in, längre i högre byggnadsklass (90 minuter i ett högt hus, inget krav alls på en enkel lagerbyggnad); hygien och hälsa – en trästomme måste skyddas mot fukt, pelare i yttervägg ger kallras och kondens; buller – stegljud och vibrationer. Exemplet huset vid Vågmästareplatsen med bibliotek i botten och gym med fria vikter ovanpå: stommen var förstärkt och det räckte ändå inte. Bygg inte ett gym ovanpå ett bibliotek.
Laster: egentyngd (ett 20 cm betongbjälklag väger runt 500 kg/m²), nyttolast (en bostad dimensioneras för cirka 200 kg/m² – "två Mattias per kvadratmeter" – en industri för 1 500–3 000 kg/m² plus stora punktlaster), snölast som också kan bli sned, vindlast som ger sug över taknock och runt hörn (därför spikas takpannor i randzonen), och marktryck mot källarväggar. Frågan hur man får fram kilo per kvadratmeter: det slår man upp eller låter konstruktören räkna; huset väger betydligt mer än nyttolasten.
Stomsystem ur Arkitektens handbok: skelettsystem, pelardäck, bärande innerväggar (hjärtvägg) och cellsystem – men i verkligheten är nästan alla hus en kombination, och något måste alltid ta sidokrafterna: bärande innerväggar som skivor, snedstag, eller ett centralt trapphus och hisschakt i betong som stabiliserar ett pelardäck. "Bokhyllestommen" från miljonprogrammet behöver också avstyvning på tvären. Hallbyggnader för handel och lättindustri: stålstomme med fackverkstakstolar eller som ramverk, limträbågar med dragstag i lantbruksbyggnader.
Material: murverk är inte ett material utan ett sätt att stapla – tegel, leca, lättbetong, betonghålsten (vanlig i krypgrunder); En gammal skola från tidigt 1900-tal som exempel på en stomme helt i tegel, murad utifrån och in, på staplad naturstensgrund mot berg. Trä: sågat virke i små hus, limträ (patent från tidigt 1900-tal) och KL-trä i större. Betong: platsgjuten eller prefabricerad – håldäck (HDF, mest luft, miljontals kvadratmeter i kontor och industri), TT-plattor för långa spännvidder i parkeringshus och stormarknadstak, plattbärlag och skalväggar som är halvprefab: elementet lyfts på plats och gjuts sedan ihop med platsgjuten betong. Stål: svetsat sedan 1920–30-talet, nitat före dess; pelare-balk, ramverk, fackverk och armering. Udda material finns: glasbalkar i Abba-museets tak, en kolfiberbro i Nederländerna, halmbalar, och ett hus i Vänersborg där betongstommen står utanför klimatskalet.
Byggexempel i bilder och film: industrin på sprängt berg med skalväggar, prefabpelare och plattbärlag, gjutet samman till en låda som inte blir stabil förrän den högprofilerade takplåten ligger på (fortsättning i morgon under tak); fiskindustrin med fackverkstakstolar, pelare-balk i stål och håldäck; och huset vid Vågmästareplatsen med platsgjuten källare, prefabstomme och tre trapphus som stabiliserar. Kursledarens eget hus: grundlagt på berg, källare och grundmur i leca, platsgjutet bjälklag, bärande innerväggar i leca, utfackningsväggar i trä – lecan vald för värmetröghetens skull, inte för att det är vanligt.
Avväxling i murverk: ska en förvaltare ta upp nya öppningar i en bärande murvägg behövs konstruktör och entreprenör som kan avväxlingar, annars riskerar överliggande konstruktion att skadas. Ritningen från Kalanderska villan på Lyckans väg visades; en Youtube-film om just det finns länkad i slidesen.
Trä i höga hus, svaret på förmiddagens fråga: föreskrifterna kräver egenskaper, inte material. Fjorton våningar i trä finns byggt i Sverige. NCC:s hus i Göteborg med åtta våningar i synlig trästomme – pelare, balkar och bjälklagsskivor i trä, betong i källare och trapphus – visades från ett studiebesök. Det är klimatavtrycket, koldioxidekvivalenter per kvadratmeter, som driver valet, men stommen ska fortfarande klara brand, bärförmåga, fukt, energi och buller.
Avslutning: en bild från en pågående rivning av landshövdingehus vid Vågmästareplatsen – tegel i botten, plankväggar och träbjälklag med sågspånsfyllning ovanför, murad brandvägg mellan sektionerna. Står ni vid en rivning, stanna och titta; det är det bästa sättet att förstå hur hus sitter ihop. På en deltagares önskemål läggs slidesen för dag 2 upp i förväg.
Slides 0.2 Byggnader, 2.0.3 Detaljplan, 1.0 Grunden och 1.1 Stommen. I Bygga hus: kapitel 3 Grundläggning (geoteknisk undersökning, grundläggningsmetoder) och kapitel 5 Stomsystem (inledning, val av stomsystem). Dokumentet om deltagarnas städer – geoteknik, topografi och skyfall – finns som PDF under Dag för dag. I morgon: Byggandet – byggprocessen, roller, lov och regler, entreprenadjuridik, och klimatskalet med tak.
Slides från dagen
Grupparbetet
Version 0.1, publicerad 14 oktober 2026.