Dag för dag · Område A–E tillämpade
← Till kursens startsida · Så tar du dig fram i kursen
Dag 9 bytte form. I stället för en ritnings- och FFU-workshop (den gjordes dag 4) tillämpades kursens samlade innehåll på verkliga byggnader: förmiddagen inleddes med ett verkligt uppdrag ur kursledarens praktik, därefter fick grupperna var sin byggnad eller sitt projekt i Göteborg att undersöka med deep research, platsbesök och arkiv, och eftermiddagen ägnades åt redovisning på storskärm. Dagen var också den sista med lärarledd undervisning före inlämningen av P1 söndag 25 oktober.
Dagen började med en industrifastighet ur kursledarens eget pågående uppdrag: en anläggning byggd i etapper från slutet av 1960-talet, med tillbyggnader på 1970- och 1990-talet, där ritningsarkivet visar hur grundläggning och stomme bytts från etapp till etapp – platta på mark, källare med skyddsrum och krypgrund; betongstomme, sedan stålstomme, sedan träfackverk. Genomgången var en övning i att läsa ett hus som den förvaltare som får det i handen: vad säger arkivritningarna om bärande delar och klimatskal, var sitter köldbryggorna (skärmtak och anslutningar), hur är ytterväggen uppbyggd och är skalmuren luftad eller inte, vad betyder det att tomten tidigare hyst en verksamhet som kan ha förorenat marken, vad innebär explosionsklassade zoner i en del av byggnaden, och vad kräver ett skyddsrum av fastighetsägaren (MSB:s regler, iordningställande inom 48 timmar). Energin kopplades till 1960-talets byggnorm: sju centimeter isolering och en årlig energikostnad i miljonklassen är en direkt följd av när huset byggdes. Poängen var att allt detta – byggprocess, konstruktion, byggfysik, material, regler och ekonomi – måste läsas samtidigt för att ett åtgärdsförslag ska hålla.
Som förebild visades hur en tidigare klass arbetat i sitt ämnesövergripande projekt: ett avgränsat område, en noggrant framarbetad prompt, en deep research-rapport och en redovisning. "De hade fyra veckor, ni får två timmar." Metoden som gicks igenom:
Börja inte med att beställa en rapport. Fråga först AI-verktyget hur en bra deep research-prompt för uppgiften bör se ut, och arbeta fram prompten i några varv – en prompt kan vara flera sidor, men ska inte växa okontrollerat. Ange vilken form rapporten ska ha (kronologi då–nu–sedan, akademisk uppställning, vilka källtyper som godtas). Kör gärna samma prompt i flera verktyg (ChatGPT, Gemini, Perplexity, Claude) och korsreferera resultaten. Komplettera med källor som AI:n inte når: Lantmäteriets kartor, stadsbyggnadskontorets arkiv (beställ handlingar direkt – det går att ringa), markmiljö- och översvämningskartor, och ett platsbesök. Destillera sedan: en deep research-rapport på trettio sidor redovisas inte, den sammanfattas. Ett praktiskt knep som visades: Google Maps gatuvy har en tidslinje tillbaka till 2010-talet, så en rivning eller en fasadförändring kan följas år för år.
Varje grupp fick sitt objekt per mejl med samma frågor: objektet då och nu, det som är unikt för just det huset, tre saker gruppen kunde belägga med källa, en fråga ingen källa kunde svara på, och vilken del av kursen som förklarade mest. Återsamling 13.30.
Åtta objekt redovisades: ett nybygge där ett fungerande 1980-talshus rivits (Kaj 16 vid Hisingsbron), ett kvarter landshövdingehus som rivs just nu (Tuppfjätet vid Hisingsgatan), ett 1850-talshus i Haga som räddades från rivning (Sprängkullsgatan 3), en cementanläggning från 1970-talet som ska rivas (Göteborgsfabriken i Gullbergsvass), två sättningsskadade sekelskifteshus med rivningsförbud (Merkurhuset och grannhuset vid Skeppsbron), ett 1850-talssjukhus på stadsmurens rester (Sociala huset/Pedagogen), en arena med "tio års livslängd kvar" (Scandinavium) och ett nyrenoverat byggnadsminne (Feskekôrka). Spännvidden var fyrahundra år, från stadsmuren till Kaj 16.
Några av de belagda uppgifterna: Kaj 16 motiveras enligt gruppens källor av att det rivna huset låg under den översvämningsnivå som blev krav när Hisingsbron byggdes (+3,3 m i nya huset mot tidigare +2,8 m), och en hög andel av det rivna huset ska ha återbrukats; kursledaren tillade att det rivna huset också hade stora sättningsproblem, förvärrade av bro- och vägbyggena i leran runt om, och att ett identiskt hus står kvar intill – rivningsbeslut har sällan ett enda skäl. Tuppfjätet byggdes 1931–42 som bostäder knutna till porslinsfabriken; fasad- och fönsterbyten på 1970-talet tog bort mycket av kulturvärdet; ägaren hänvisar till underhållsbehov, installationer och planlösningar och bygger 106 hyreslägenheter med inflyttning 2028. Gruppen gick dit, såg pålningen för de nya husen pågå och fick av en person på arbetsplatsen höra om röta, mögel, dålig isolering och blåbetong – och markerade själva att sådana muntliga uppgifter inte är verifierade besiktningsresultat. Sprängkullsgatan 3 (Haga 29:9) är uppfört 1857–60 och ändrat 1894, gathus och gårdshus, kulturreservat i stadsplanen och inom riksintresse; gruppen matade in samtliga 77 arkivritningar i ett AI-verktyg och lät det bygga en kronologi. Göteborgsfabriken (Gullbergsvass 703:23) är en cementomlastning tåg–lastbil från 1970-talet, betong- och stålstomme med takfackverk, i drift så sent som 2023, nu tömd; gruppen dokumenterade armeringskorrosion, spjälkad betong och ett golv som satt sig i förhållande till stommen – ett tecken på att huset står på pålar men golvet ligger på leran. Merkurhuset (1898–99) och grannhuset har en total sättning på mellan 0,65 och 1,25 meter fram till 2008, grundförstärktes med pålar 2017 och är Q-märkta; lutningen är i dag en del av det skyddade värdet. Sociala huset byggdes 1846–55 som sjukhus på den rivna befästningens plats, planerades som en hel cirkel men blev en halvcirkel av budgetskäl, och fick 2004 en inglasad gård där den gamla ytterfasaden nu är innervägg. Scandinavium (1971, Göteborgs 350-årsjubileum) bärs av ett hängtak i sadelform, ett linnät förankrat i en betongring på 40 pelare och fyra pyloner; taket klarar inte dagens upphängningslaster. Feskekôrka (1874, byggnadsminne 2013) har en pelarfri hall med stavtriangelkonstruktion i trä, fick vid upprustningen 2020–24 cirka 200 stålpålar och en ny teknikkällare, och en redovisad projektbudget om 87 miljoner kronor.
Det var den mest lärorika kolumnen. Grundläggningen gick inte att belägga för Sprängkullsgatan 3 utan originalhandlingar eller undersökning på plats. Ingen hittade en livscykelanalys som jämför renovering med rivning och nybyggnad för Tuppfjätet. Klimatpåverkan i kilo koldioxidekvivalenter för Kaj 16 fanns inte att få – fastighetsägarens webbplats blockerar dessutom AI-verktygens hämtning. Varför Scandinavium sägs ha just tio år kvar saknade källa. Hyra och driftnetto för Feskekôrka är inte offentliga, så om investeringen bär sig går inte att avgöra. Mönstret: det som kräver primärhandlingar eller insyn hos ägaren – grund, kalkyl, klimatdata – är precis det som varken sökmotorer eller AI kan ge.
Kasper Salin-priset 2023 gick till den nya byggnaden intill Merkurhuset, inte till 1890-talshuset. Uppgiften att Sociala huset och Feskekôrka skulle ha samma arkitekt sades med reservation och är sannolikt fel – Sociala huset byggdes före Victor von Gegerfelts tid som stadsarkitekt. Scandinaviums "tio år" och några av Kaj 16-gruppens ekonomiska nyckeltal är gruppernas uppgifter utan visad källa och ska läsas så. Namnet "Kinesiska muren" kommer med stor sannolikhet från den kinarestaurang som låg i huset i decennier (stängd 2016), inte från byggnaden själv.
Deep research fungerar bra på området – geoteknik, skyfall, detaljplaner, historik – och dåligt på det enskilda huset, om huset inte är ovanligt väldokumenterat. AI-verktygen blandar: en grupp upptäckte att fasadmaterial från grannhuset i samma detaljplan hamnat i beskrivningen av deras hus. Den som vet mest i gruppen ska rätta verktyget, inte tvärtom – den grupp som redan kände sitt hus från P1 märkte att AI:n visste mindre än de. Platsbesök, ett telefonsamtal till stadsbyggnadskontoret och arkivhandlingar gav det som ingen sökning gav. Snabbt genererat material måste läsas: kursledaren visade på ett eget exempel där en AI-skriven sammanfattning vänt på var isoleringen sitter i en yttervägg. Och ett arbetsflöde som redovisades explicit – prompt framarbetad i ett verktyg, granskad i ett annat, körd i ett tredje – är en bra standard.
Som förvaltarfråga: bevarande kostar och kan sällan tas ut i hyra. Den som bara jagar driftnetto river och bygger nytt; den som äger ett byggnadsminne har inte det valet. De två rivningarna, de två husen med rivningsförbud och de två upprustade kulturbyggnaderna är samma kalkyl med olika randvillkor.
Inlämning söndag 25 oktober 23.59 som sammanhållen PDF med bilagor som filer. Redovisning måndag 26 oktober från 13.00, cirka en kvart per grupp; turordningen lottas av kursledaren och meddelas i god tid; förmiddagen är förberedelsetid i salen utan nytt material. Förhör tisdag 27 oktober, repetition inför provet onsdag 28 oktober, prov i Dugga fredag 30 oktober. Komplettering 02 på P1-sidan är uppdaterad med redovisningens form.
Ett pluggtips som visades i slutet: lägg kursens slides och dagssammanfattningar – eller er egen deep research – i NotebookLM och be om podd, infografik, videoöversikt, frågekort eller quiz. Verktyget arbetar bara med de källor man laddar upp. Poddarna på byggkunskap.se är gjorda så.
Uppgiftstexten med deep research-metoden (mejlad per grupp 20/10). Inget nytt slidematerial denna dag. Områdesöversikterna A–E och dagssammanfattningarna dag 1–8 är provets underlag.
Slides från dagen
Inget nytt slidematerial 20/10.
Hör ihop med dagen
Eget arbete dag 9 – en verklig byggnad, hela kursen · P1 – Komplettering 02 · Områdessida E · Dag 8 – byggfysik och tre ekonomier · Så tar du dig fram i kursen
Version 0.1, publicerad 20 oktober 2026.