Eget arbete dag 8, 11.00–13.00 — välj spår A eller B

Byggteknik och lokalanpassning (FFG11 HT26). Kursledaren är upptagen 11–13; arbetet är självgående och lunchen tar ni inom tiden. Två spår – gruppen väljer ett och skriver vilket. Båda lämnas som PDF via mejl till kursledaren senast 13.00 och tas upp i uppsamlingen kl. 13. Arbeta i P1-grupperna.

Spår A är en intern granskning av er egen P1-rapport mot de punkter som lägesrapporterna visar att grupperna oftast får fel på. Det är rätt val om er rapport har text att granska. Spår B är ett klimatskalscase på ett annat hus än Frihamnen 16, som tränar förmiddagens byggfysik. Det är rätt val om ni vill ha mer övning inför tentan eller om er rapport ännu inte är i granskningsbart skick.

Spår A — Intern granskning av P1-rapporten: sju kontrollpunkter

Område E (lokalanpassning) och D (ekonomi). Bygger på handledning 1 och 2 och på komplettering 02. Ej betygsgrundande – men det är samma punkter som bedöms 25/10.

Vad ni ska göra

Läs er egen rapport som om ni vore beställaren som ska fatta beslut på den, och kontrollera den mot sju punkter. Skriv för varje punkt: stämmer / stämmer inte / saknas – och vad ni ändrar. En A4.

Ni ska inte skriva om rapporten under passet. Ni ska hitta vad som behöver ändras och fördela det.

Sju punkter

1. Yta och plan. Står det vilken yta ni räknar på (m², LOA/BTA), hur ni fått fram den, och vilket plan ni avser med plushöjd eller trappräkning? Används samma yta i kalkylen, i lösningsförslaget och i kravställningen?

2. Kalkylen – vad prövas mot 10 %? Peka på raden. Är det driftnettot som investeringen ger (hyreshöjningen minus drift och underhåll) satt i relation till investeringen – eller har ni räknat på hela hyran? Är allt per m² och år? Står det vad som ligger på hyran och vad hyresgästen betalar direkt? Har varje antagande en källa eller står som antagande?

3. Klassificeringen – två frågor. Har ni svarat separat på (a) om åtgärden kräver lov eller anmälan enligt PBL (ändrad användning är lovpliktig i sig) och (b) vilka krav i Boverkets regler som ändringen utlöser? Står det vilket regelverk ni tillämpar (BBR eller BFS 2024-serien) och varför? Förekommer ordet "tillbyggnad" någonstans – i så fall, är det rätt?

4. Entreprenad- och ersättningsform. Står det en entreprenadform (utförande/total) och en ersättningsform (fast pris, löpande räkning, à-priser, incitament), och är det samma svar genom hela rapporten? Är standardavtalet (AB 04/ABT 06) rätt parat med entreprenadformen? Vem projekterar i er form, och finns den kostnaden i kalkylen?

5. Krav skilda från önskemål. Går det att se i texten vad som måste göras (myndighetskrav, föreskrifter, hyresgästens absoluta krav) och vad som vore bra? Har ni minst två målkonflikter som är redovisade och hanterade – inte bara nämnda?

6. Källor och spår. Finns muntliga uppgifter från handledningen som står som fakta – siffror för hyra, dB-värden, verksamhetsklass? Byt dem mot en källa eller markera dem som antagande. Finns AI-rester ("jag har inte kunnat bekräfta…")? Finns frågeförteckningen som bilaga?

7. Form. Sidantal mot riktmärket 8–12 plus bilagor, en sammanhållen PDF, bilagor som filer. Kan var och en i gruppen redogöra för alla kapitel vid förhöret 27/10 – vem kan inte vad i dag?

Avsluta med

Tre rader: de tre viktigaste ändringarna, vem gör dem, och vad ni vill ta upp vid handledning 3 i morgon.

Spår B — Klimatskalet när ett kallt hus blir varmt: värme, fukt, luft

Område B (Byggnaden – klimatskal och byggfysik). Bygger på förmiddagen: U-värde och köldbryggor, fuktens källor och transport, daggpunkt och kritiskt fukttillstånd, lufttäthet och ventilation, krav vid ändring. Ej betygsgrundande – tentastoff. Inte Frihamnen 16.

Vad ni ska göra

Ta ett hus som byggdes för en annan temperatur än den nya verksamheten kräver, och beskriv vad som händer i klimatskalet när det värms upp eller ändras – byggdel för byggdel – och vilka krav ni ställer för att det inte ska gå fel.

Ni ska inte dimensionera. Ni ska visa att ni kan följa värmen, fukten och luften genom konstruktionen och säga var risken sitter.

Huset – välj ett

Ett annat kajskjul i Frihamnen (inte 16). Oisolerat lagerskjul från 1940-talet på pålar vid älven blir kontor med krav på 21 °C och god luft.

Kvarteret Johanna (1864/2019). Massivt tegelhus i stadskärnan; kontor blir bostäder med dusch, tvätt och matlagning – mer fukt inomhus än huset någonsin haft.

Hasselbladska huset (1874). Kontor blir restaurang: fuktig, varm, fettbelastad frånluft, stora personmängder.

Fem punkter – svara på alla, kort

1. Huset och ändringen. Vilket hus, vilken ny verksamhet, vad ändras i inomhusklimatet (temperatur, fukttillskott, luftomsättning, drifttid). Tre meningar.

2. Klimatskalets byggdelar i dag. Grund/golv mot mark eller vatten, yttervägg, fönster/dörrar/portar, tak. För varje: ungefärlig uppbyggnad (gissa med motivering – ritning, byggår, det ni ser), var isoleringen sitter om den finns, och var lufttätheten sitter. Rita gärna ett snitt för hand – foto räcker.

3. Följ värmen. Var går värmen ut – vilken byggdel har sämst U-värde, var finns köldbryggorna (pålar/plintar, bjälklagskanter, fönsteranslutningar, balkonger)? Vad händer med yttemperaturen på insidan av de köldbryggorna när det är −10 °C ute och 21 °C inne – och varför spelar det roll för fukten?

4. Följ fukten. Var kommer fukten ifrån (uteluft, inneluft, mark, vatten, byggfukt, läckage)? Vilken väg tar den (diffusion, konvektion genom otätheter, kapillärt)? Var i konstruktionen når den daggpunkten eller kritiskt fukttillstånd? Vilken av förmiddagens riskkonstruktioner liknar den ni har – och hur ser skadan ut om ingen gör något (mögel, röta, frostsprängning, korrosion)?

5. Kraven ni ställer. Fem krav i förfrågningsunderlaget som en entreprenör kan räkna på och en besiktningsman kontrollera: ett U-värdeskrav eller energikrav för ändringen (med hänvisning till vilka krav som gäller vid ändring – inte nybyggnad), ett lufttäthetskrav (hur det verifieras), ett fuktsäkerhetskrav (fuktsäkerhetsprojektering, kontroll av kritiskt fukttillstånd, vem ansvarar), ett ventilationskrav kopplat till fukttillskottet, och ett krav på det kulturhistoriska värdet om huset har sådant (vad får inte ändras – och vad gör det med isoleringen). Ange källa för varje krav.

Nivå + för den som hinner

Invändig eller utvändig tilläggsisolering på ert hus – vad talar för och emot ur fukt-, köldbrygge- och kulturvärdesperspektiv? Tre meningar och ett ställningstagande.

Bär med er

Ett hus som byggdes kallt och blir varmt flyttar daggpunkten in i konstruktionen. Byggfysiken handlar om att veta var den hamnar – och att ställa kraven så att någon ansvarar för att den hamnar rätt.